Min roll som trädgårdsarbetare

Postad av: jul 29, 2019 | Inga kommentarer

Trädgårdar blir inte gjorda genom att sitta i skuggan och utropa ”Oh, så vackert”! Så skrev en gång Rudyard Kipling, brittisk författare (1865-1936), mest känd för ”Djungelboken”.

Så är det förvisso och det får mig att fundera över mina egna insatser för vår vackra trädgård. Jag är medveten om att de är blygsamma i jämförelse med allt arbete som L lägger ner, men vissa bidrag kan jag ändå notera.

● Gräsklippning. Tja, den står Arvid för, vår flitige robot, som arbetar utan knot. Men han måste programmeras och den uppgiften är ålagd mig. Numera umgås han utan problem med vår shiba, även om relationen i början var ansträngd. Att se någon annan klippa gräset är den trädgårdsaktivitet som jag uppskattar allra mest.

● Maskrosbekämpning. Denna synnerligen påfrestande insats är förstås redan över eftersom ogräset härjar framförallt på försommaren. Min ambition är att vår gräsmatta ska vara totalt befriad från maskrosor. Det kommer att ta ytterligare några år, men jag är övertygad om att jag kommer att lyckas. Grannens gräsmatta däremot – oj, oj, oj.

● Borrmassaker. Varje varm och torr försommar drabbas vi av trädgårdsborrar, små, vidriga varelser som sätter sig på rosorna, äter och idkar en samvaro som jag med hänsyn till känsliga läsare inte vill beskriva. Jag avbryter denna aktivitet genom att krossa dem med fingrarna. Inte så kul, eftersom jag i princip är motståndare till att döda djur.

● Trimning. Arvid lämnar efter sig långa strån längs gräsmattan. Det tycker jag inte gör så mycket. Då säger L ”om du startar trimmern kan jag ta bort gräset”, varvid jag förstås genast griper mig an uppdraget.

● Krattning. Trädgården består inte blott av grönt, utan där finns också grusgångar. Vid festliga och/eller högtidliga tillfällen ska dessa, enligt L, krattas. För ändamålet har vi en jättelik, tung kratta som gör vackra ränder i grusgångarna. Festliga och/eller högtidliga tillfällen infinner sig dessvärre rätt ofta. Det är min uppgift att se till att grusgångarna förses med vackra ränder. Hur man sedan får gäster att undvika att trampa bort ränderna är ett uppdrag som jag jobbar på.

● Doftinhalering. Ett uppdrag som inte kräver någon fysisk ansträngning, men som fordrar uppmärksamhet och ett positivt tänkande. Vår trädgård är fylld av väldoftande blomster och L anser, med rätta förstås, att dessa dofter bör regelbundet inhaleras och njutas av.

● Grannsamverkan. Ja, då handlar det i första hand inte om att hålla tjuvar borta, även om det också ingår. I trädgårdsarbetet ingår däremot att ha kontakt med grannarna och utbyta diverse åsikter över staketet. Det här är sannolik min bästa gren. Jag brukar ha många intressanta synpunkter att förmedla och jag är förmodligen en god lyssnare också. Ibland pratar jag även med grannarna korna. De säger inte så mycket, men lyssnar gärna uppmärksamt på vad jag har förmedla.

Bäst av allt med trädgårdsarbetet är att när allt är över kan man med gott samvete sätta sig i sin vilstol och njuta av all grönskande skönhet, med en god bok, ett korsord eller svårt sudoku.

Stigbjörn Bergensten

Lämna en kommentar