En missad julmarknad

Postad av: Nov 12, 2019 | Inga kommentarer

– Nu är det dags att planera för årets julmarknad!

Entusiasmen gick inte att ta fel på. L var på sitt allra bästa humör. Men årets julmarknad? Vi befann oss i början av oktober och det syntes mig vara en överdriven framförhållning att börja tänka på julen.

– Julmarknad? Jaha, jag förstår att du inte avser den som hålls i byn den fjortonde december. Den behöver vi inte planera för. Det är andra eldsjälar som tar hand om den, svarade jag.

Nej, det var inte alls byns julmarknad hon hade i åtanke.

– Vi har varit i Hamburg och Lübeck. Och Gamla stan i Stockholm. Underbara julmarknader, men jag skulle gärna vilja se något nytt. Vad säger du om Gdansk?

Tja, vad säger man om Gdansk, förutom att det är en plats som ofta förekommer i korsord eftersom stan har en knepig stavning?

– Nja, jag vet inte. Gdansk? Låter som det krävs en lång båtresa i december och det är jag inte så pigg på, sa jag.

Jag kunde också ha sagt att jag var inte alls pigg på någon julmarknad över huvud taget. Jag tycker att jag redan har fått mitt lystmäte tillfredsställt. Jag är en enkel man, uppfödd i en karg miljö under torftiga villkor och julmarknaden i byn fyller egentligen mina krav varje år.

– Julmarknad på Jamtli i Östersund! Dit går inga båtar. Man tar tåget. Jag ser på nätet att inträdet är bara hundra kronor. Vi kan säkert ta med oss hunden också, kvittrade L.

Det fick mig att tänka på julmarknaden i Julita. Den besökte vi för några år sedan. Det kostade en hundring att komma in. Det var för mig oförskämt.

– Ska vi betala för att gå in på en julmarknad? Aldrig i livet! Det kommer jag aldrig att göra. Det är ju som att betala för att gå in på Clas Ohlson eller ett köpcentrum.

Det slutade med att L betalade min entré, men jag var på dåligt humör under hela besöket och vägrade konsekvent att köpa något. I Hamburg och Lübeck tog man förstås inte betalt. Inte heller i Gdansk, skulle jag tro.

– Nej, jag åker aldrig till en julmarknad där man måste betala för att gå in. Då får det räcka med julmarknaden i byn. Där behöver man inte betala, sa jag.

– Nu är du grinig. Det är många julmarknader som tar entré, svarade hon.

Sen rabblade hon upp julmarknader. Wien, Prag, Tallinn, Riga, Berlin och London. Fast London tänkte vi besöka i påsk, så den marknaden var inte tänkbar. Liseberg, Taxinge slott, Huseby Bruk utanför Växjö och Sigtuna, för att nu nämna några som låg på närmare håll.

– Ja, ja. Låt mig fundera. En dag eller två, svarade jag.

Jag funderade och funderade men kom inte till något beslut.

– Nu måste du ta det här som en man. Du får protestera om du vill. Men jag har beslutat att åka till julmarknaden på Färna herrgård i Västmanland, sa L.

– Jaha. Men det låter ju bra. Vad är problemet? undrade jag.

– Utan dig. Med trädgårdsföreningen och min väninna Eva-Karin, svarade hon.

Jag tog det som en man. Småskrattade för mig själv när jag gick ut med hunden. 

Stigbjörn Bergensten

Lämna en kommentar